En komplett guide till Växtljus

I den här guiden reder vi ut vanliga missförstånd och går igenom vad du behöver tänka på när du väljer växtbelysning. Ämnet kan ibland kännas lite vetenskapligt och tekniskt, men vi har gjort vårt bästa för att göra det begripligt och användbart för dig som odlar hemma.

Teknikskiftet: Från lysrör till LED

En viktig sak att känna till är att marknaden för växtbelysning har förändrats kraftigt de senaste åren. Tidigare var lysrör (T5 och T8) standard för många hobbyodlare. Idag har EU infört import- och tillverkningsförbud för de flesta lysrör som innehåller kvicksilver. Det innebär att moderna LED-lösningar nu är standard. De är inte bara mer energieffektiva utan också enklare att få tag på. Har du gamla lysrörsarmaturer fungerar de såklart fortfarande utmärkt, men när rören går sönder är det dags att titta på LED.

Växtljusets grundläggande faktorer

När vi pratar om ljus för växter är det några begrepp som är viktigare än andra. Här är en lista sorterad efter betydelse för din odling:

1. Ljusstyrka (PPFD): Hur mycket "mat" (ljus) når faktiskt plantan?
2. Yta: Hur stor yta kan lampan belysa med tillräcklig styrka?
3. Avstånd: Hur högt över plantorna hänger lampan?
4. Tid (DLI): Hur många timmar per dygn är lampan tänd?
5. Spektrum: Vilken färg har ljuset (våglängder)?
6. Värme: Hur varm blir lampan (och därmed dina plantor)?

Hur mäter man växtljus och varför?

Växtljus mäts i PPFD (Photosynthetic Photon Flux Density) och enheten är μmol/s/m².

Tänk dig att plantan konstant bombarderas av små ljuspartiklar (fotoner), ungefär som att det regnar ljus över bladen. Genom att mäta antalet fotoner som landar på en viss yta varje sekund får vi fram ett mått på hur mycket energi plantan faktiskt får.

Vilka våglängder behöver en planta?

Forskning från 70-talet visade att växter främst använder blått och rött ljus för sin fotosyntes. Det stämmer fortfarande att dessa färger är "motorn" i tillväxten.

• Blått ljus: Viktigt för kompakt och knubbig tillväxt.
• Rött ljus: Driver blomning och sträckning.

Men naturen slösar inte på något. Nyare forskning visar att även grönt ljus tränger djupare ner i bladverket och hjälper plantan. UV-ljus kan göra plantan mer motståndskraftig mot stress och skadedjur, medan infrarött ljus kan "turboladda" fotosyntesen.

Idag är forskare och branschen överens: Fullspektrumljus (vitt ljus) är oftast bäst. Det ger friskare plantor och är dessutom mycket trevligare för oss människor att vistas i än det gamla lila "disco-ljuset".

Hur mycket ljus ska en planta ha?

Behovet beror på vad du odlar och vilket stadium plantan är i. Här är några riktlinjer (mätt i μmol/s/m²):

• Väl upplyst kontor ca 5–10
• Övervintring av växter ca 50
• Uppdrivning av plantor ca 150–300
• Blomning och fruktsättning 300–600+
• Solen en klar sommardag ca 2000

Optimal tillväxt med balanserade behov

En planta har 9 stycken grundläggande faktorer som påverkar tillväxten. Dessa behöver vara i balans för att få friska plantor.

Ljuset är motorn i plantan, men om inte övriga tillväxtfaktorer är i fas så blir inte resultatet det önskade.

Man kan även använda dessa faktorer som en "broms". Vanligast är att man till exempel sänker luft- och rottemperaturen för att kompensera för minskat ljus (till exempel vid övervintring).

Det finns tabeller att hitta på hur mycket "gas" man kan ge olika plantor. Till exempel är sallat känsligare för att få för mycket ljus än vad till exempel tomater är. Men principen är alltid densamma: Ger du mycket ljus och plantan har kraftig tillväxt så behöver du också öka på vattnet och näringen för att inte plantan ska få underskott.

DLI - Hur länge ska lampan lysa?

Mängden ljus en planta får handlar inte bara om hur stark lampan är, utan hur länge den är tänd. Detta kallas DLI (Daylight Integral). En lite svagare lampa som är tänd fler timmar kan ge samma totala mängd energi som en stark lampa som är tänd kortare tid.

• För uppdrivning: ca 14–16 timmar/dygn är ett bra riktmärke.
• Vila: Kom ihåg att växter behöver nattvila. Ha inte lampan tänd dygnet runt.

Kan alla typer av lampor vara växtbelysning?

Ja, alla typer av lampor kan vara växtbelysningar. Problemet är ofta att "vanliga" lampor inte har några μmol/s/m² (PPFD) värden utskrivna, vilket gör det svårt att avgöra hur mycket "växtljus" lampan faktiskt ger.

Därför finns det generella översättningstabeller som man kan använda för att få fram ett ungefärligt värde. Översättningsvärdet baseras på att olika typer av lamptekniker ger ungefär samma mängd μmol/s/m² per Watt. Därför väljer många en lampa baserat på Watt-antalet snarare än en speciell teknik när PPFD-värdet saknas.

Checklista: Välj rätt växtljus

Genom att balansera faktorerna – framförallt yta och vad ljuset ska uppnå – kan du komma fram till hur stora växtbelysningar som behövs.

• Vad ska växtljuset uppnå? (Uppdrivning, blomning, övervintring)
• Hur stor yta behöver ljuset täcka?
• Var ska ljuset användas? (I vardagsrummet eller i ett avskärmat rum/tält?)