Bevattningsskola del 1: Planera ditt bevattningsystem

Ett välplanerat automatiskt bevattningssystem är en av de mest lönsamma investeringarna för en seriös odlare.

Det sparar inte bara avsevärd tid utan säkerställer också friskare plantor genom en konsekvent och optimerad vattentillförsel. Dessutom kan ett droppsystem minska vattenförbrukningen med upp till 90% jämfört med traditionell bevattning.

Många drar sig för att installera ett system då det kan verka komplicerat. Denna guide är skapad för att avmystifiera processen och ge dig en tydlig, steg-för-steg-metod för att planera ett system som är perfekt anpassat för dina behov.

Så fungerar det: Hemligheten med tryckkompensering

Principen bakom moderna droppsystem är tryckkompensering. Varje droppställe är konstruerat för att släppa ut en exakt mängd vatten per timme, oavsett dess placering i slangen.

Detta kräver ett visst grundtryck i systemet för att fungera korrekt. När trycket är uppnått, garanterar systemets design att alla plantor får en identisk mängd vatten – en förutsättning för en jämn och lyckad odling.

Denna guide leder dig genom de fem grundläggande stegen för en framgångsrik planering.

Steg 1: Vattenkällan och säker anslutning

All planering utgår från din vattenkälla. Trycket och flödet härifrån sätter ramarna för hela systemets kapacitet.

• Trädgårdskran: Det vanligaste och enklaste alternativet. Ger ett stabilt tryck och ett tillförlitligt flöde som är tillräckligt för de flesta trädgårdar och växthus.
  
  
• Pump: Nödvändigt om du använder vatten från en regnvattentunna, IBC-tank, sjö eller annan trycklös källa. Valet av pump är avgörande för systemets funktion.
  
  För en djupgående genomgång av pumpalternativ, se vår guide: Bevattningsskolan Del 2: Välj rätt pump.

Bygg en säker och flexibel kopplingscentral

En rekommendation är att alltid starta installationen med en kopplingscentral. Detta ger dig fullständig kontroll och flexibilitet direkt vid källan.

Installationen är enkel:

1. Direkt efter din kran eller pump, montera en T-koppling.
   
   
2. På ena grenen sätter du en enkel kran. Detta ger dig en permanent punkt för att fylla vattenkannor eller tvätta händerna.
   
   
3. På den andra grenen ansluter du din bevattningstimer, som blir hjärnan i ditt automatiska system.
4. Du kan även sätta flera T-kopplingar om du vill ha flera manuella utgångar för vattnet.

Steg 2: Dela upp odlingen i zoner

Den viktigaste strategiska delen av din planering är att dela upp din odling i zoner. En zon är ett samlat område som styrs av en och samma ventil på din timer. Principen är enkel: växter med liknande vattenbehov tillhör samma zon.

Exempel på en planering med 4st zoner. 2st i Växthuset samt en för pallkragar och en för perennrabatt och häck.

Analysera din egen odling och identifiera dina zoner:

• Pallaragar/Frilandsbäddar: Större jordvolym. Kan ofta grupperas i en zon. Vattnas mer sällan men rikligare, t.ex. en gång per dag.
• Krukor & Lådor: Mindre jordvolym, torkar ut snabbt. Kräver en egen zon för tätare bevattning, t.ex. 2-3 gånger per dag.
• Amplar: Extremt utsatta för vind och sol. Kan behöva korta skvättar 3-4 gånger under en riktigt varm sommardag.
• Nyanlagda rabatter/häckar: Har ett specifikt etableringsbehov. Kan behöva en egen zon som vattnas varannan eller var tredje dag.

Det som styr hur många zoner du delar upp din bevattning på är främst frågan "hur ofta behöver de här vatten?". Amplar i växthuset tex behöver vatten 4ggr per dag när det är som varmast. Min häck och perennrabatt vill jag vattna längre tid ungefär var 4'e dag eftersom den är väletablerad vill jag främja djupa rötter. Så odling med olika bevattningsbehov delas in på olika zoner för att kunna styra på rätt tid till varje zon.

Antalet zoner du identifierar avgör också vilken typ av bevattningstimer du behöver. Om du tex bara ska vattna en häck eller en zon i växthuset så räcker en timer med 1st utång. Om du har flera olika behöv så behöver du antingen timern med flera utgångar eller använda flera envägstimers.

Steg 3: Välj bevattningsmetod

För varje zon, välj den mest effektiva metoden för att leverera vatten.

Droppbevattning (Droppspjut & Droppslang)

Detta är den mest vatteneffektiva metoden och bör vara standardvalet för de flesta applikationer.

• Egenskaper: Ger en långsam, djup bevattning direkt vid roten, minimerar avdunstning och risken för svampsjukdomar.
  
  
• Droppspjut: Idealiskt för krukor, amplar och enskilda plantor som tomat, gurka och chili. En bra tumregel är att använda 1-2 spjut för krukor upp till 15 liter och 3-4 spjut för större krukor (35L+) för att få en bra vattenspridning i hela jordvolymen.
  
  
• Droppslang med interna givare: Mycket effektivt för raka rader i odlingsbäddar och pallkragar. Rullas ut och ger jämn bevattning längs hela sin längd.

Spraybevattning (Cirkelspridare, spraymunstycken)

Används för specifika ändamål och bör inte vara huvudmetoden för bevattning.

• Egenskaper: Täcker en stor yta snabbt. Har en kylande effekt. Använder betydligt mer vatten och blöter ner bladverket.
• Användningsområden: Större friland, bevattning av tätt sådda bäddar (spenat, morötter) eller som en kort, kylande dimma i ett växthus. Passar även bra om man driver upp många plantor i brätten som vill vattnas ovanifrån.

Steg 4: Skapa en layout och rita din karta

Med zoner och metoder bestämda är det dags att skissa den fysiska layouten. Detta hjälper dig att beräkna materialåtgång och säkerställa ett logiskt flöde.

Planeringsskissen är din karta. Här ser vi T-kopplingar (T), Vinkelkopplingar (L) och anslutningar för droppspjut (S).

• Grundstam (Matarledning): Rita ut en huvudledning (DN16-slang) som fungerar som ryggraden i ditt system. Ett praktiskt tips är att fästa matarledningen på utsidan eller kanten av dina odlingslådor. (blå ledning på skissen)
  
  
• Förgreningar:
  Använd T-kopplingar (T) för att skapa grenar från grundstammen in till varje bädd eller krukgrupp.
  
  
• Hörn:
  Använd 90-graders vinkelkopplingar (L) för att skapa skarpa och snygga hörn och undvika att slangen viker sig.
  
  
• Flexibilitet:
  Montera en minikran (K) i början av varje gren. Det gör att du kan stänga av enskilda sektioner för underhåll eller om en bädd inte används.

Kom ihåg att systemet är modulärt och förlåtande. Skulle en dragning bli fel är det enkelt att lossa en koppling och justera. För att se hur detta går till i praktiken, se vår guide: Del 3: Installation i praktiken.

Steg 5: Beräkna ditt system – Kapacitet & Inköpslista

Del A: Kapacitet – Räcker vattnet?

En vanlig trädgårdskran eller en medelstor pump levererar cirka 2000 liter per timme. Detta är din totala budget per zon som är igång samtidigt.

Detta visar tydligt varför det är viktigt att separera komponenter med högt flöde (spray) till egna zoner som kan köras på separata tider. Vi rekommenderar att liga på 60-80% av maxkapaciteten då andra faktorer som slangars längd med mera kan påverka trycket i installationen

Hur många bevattningspunkter behöver jag?

• Ett droppspjut eller dropp-punkt på droppslang täcker ungefär en cirkel på 30cm
• En spraybevattning täcker mellan 0,5-2kvm beroende på variant av sprayare och hur högt de hänger

Det innebär att i en vanlig pallkrage så går det åt ca 8st droppspjut. I vanlig odlingsbädd om 80cm bred så lägger vi 2st droppslangar. Är bädden bredare så behöver man lägga fler droppslangar bredvid varandra.

Din Inköpslista

När din skiss är klar, gå igenom den och räkna ihop alla delar:

• Antal meter Matarledning (DN16)
• Antal meter Droppslang (om det används)
• Antal Droppspjut-set eller enskilda droppknappar/spjuts-delar
• Antal T-kopplingar, vinkelkopplingar och ändstopp
• Antal minikranar för avstängning av sektioner
• Bevattningstimer (med rätt antal zoner/utgångar)

Vi erbjuder både färdiga startpaketstartpaket som är mycket prisvärda, och möjligheten att köpa alla delar löst alla delar löst för fullständig anpassning.