Allt du behöver veta om att odla potatis

Potatis är en älskad gröda som både ger odlingsglädje och fantastiska smaker på tallriken.

Den här guiden samlar alla de bästa tipsen – från förgroning till skörd och lagring – för att du ska lyckas med din potatisodling och njuta av egenodlade knölar hela säsongen.

Varför odla potatis?

Potatis är en tacksam gröda – lättodlad, tålig och fantastisk i köket. Att odla egen potatis ger inte bara tillgång till färsk och god mat, utan det är också hållbart och roligt.

Dessutom får du tillgång till en riktig delikatess i köket. Egenodlade delikatessorter bjuder på en fantastisk smakrikedom och variation som inte går att köpa i butik, även om sortimentet där har vuxit på senare år. Oavsett om du vill ha färskpotatis till midsommar eller lagringspotatis till vintern, är hemodlad potatis en upplevelse för både smaklökarna och odlingslusten.

Olika typer av sättpotatis: Tidig, sommar och höst

Potatis delas ofta in i tre huvudgrupper: tidig, sommar och höst/vinter. Varje kategori har sina unika egenskaper och passar olika bra beroende på när du vill skörda och hur du tänkt använda potatisen.

1. Tidig potatis

• Skördetid: Redan efter 6–8 veckor.
• Kännetecken: Mjällt skal, mild smak, äts främst som färskpotatis.
• Förvaring: Inte lämplig för långtidslagring – blir ofta vattnig och för stor om den står för länge i jorden. Njut av den som en primör under försommaren.

2. Sommarpotatis

• Skördetid: Efter 10–12 veckor.
• Kännetecken: Något kraftigare skal än den tidiga potatisen och större knölar.
• Förvaring: Går att lagra en kortare tid, men smakar bäst under sensommaren och tidig höst.

3. Höst- och vinterpotatis

• Skördetid: Efter minst 14 veckor, ofta senare på hösten.
• Kännetecken: Tjockare skal som skyddar mot stötar och sjukdomar, vilket gör dem bra för långtidslagring.
• Förvaring: Perfekt för vinterförråd. Med rätt förvaring kan du äta egenodlad potatis hela vintern.

Tips: Odla gärna flera sorter ur olika kategorier för att sprida ut skördeperioden. Då kan du njuta av mjäll färskpotatis tidigt på sommaren och fortfarande ha en god höst- och vinterpotatis kvar i lagret när vintern kommer.

Våra favoriter – tre spännande sorter

Nedan listar vi några av våra favoriter. Tänk dock på att jord- och klimatförhållanden kan påverka smak och skörd, så prova dig fram för att hitta dina egna guldklimpar!

Marabel (Tidig potatis)

• Beskrivning: Lättodlad, tidig sort som ger riklig skörd av jämnstora knölar.
• Skötsel: Kräver bra med jord att kupa upp för att knölarna inte ska bli gröna.
• Fördel: Trots att den räknas som ”tidig” kan den ibland lagras något längre, om man vill testa en förlängd säsong. Utsedd till Årets Potatis 2022.

Almonda (Sommarpotatis)

• Beskrivning: Delikatesspotatis av mandeltyp, men ger ändå en imponerande skörd.
• Smak och odling: Smakrik och lättodlad. Utsedd till Årets Potatis 2021.
• Fördel: Passar i många rätter och kan avnjutas från sensommar fram till tidig höst.

Alouette (Höstpotatis)

• Beskrivning: Höstsort med rödfärgat skal, god smak och rejäla knölar.
• Motståndskraft: Mycket resistent mot bladmögel, potatiskräfta och nematoder – ett miljövänligt val.
• Fördel: Utmärkt lagringssort som behåller sin smak och kvalitet långt in på vårvintern.

Vilken potatissort som blir allra godast beror mycket på de lokala jord- och klimatförhållandena. Det som fungerar utmärkt hos en odlare kan bli mindre lyckat hos en annan. Därför är det klokt att prova flera olika sorter i mindre omfattning och se vilka som ger bäst resultat i just din trädgård.

Några tips på vägen:

1. Prova olika tidpunkter: Kombinera tidig, sommar- och höstpotatis för att sprida risk och få lång skörd.
2. Testa flera sorter: Odla gärna 2–3 olika sorter varje säsong. Då lär du dig snart vilka som trivs bäst i din jord och faller dig och din familj i smaken.
3. Dokumentera: För en enkel odlingsdagbok och anteckna när du satte potatisen, vilka sorter, hur skörden blev och hur du upplevde smaken.

Även om vi här lyfter fram Marabel, Almonda och Alouette som exempel på bra sorter, finns det en uppsjö av spännande potatissorter att utforska. Så följ gärna dessa tips, men lita också på din egen experimentlusta och din smak – det är halva nöjet med att odla potatis!

Förberedelser inför odling

Köp certifierat utsäde

Använd alltid certifierad sättpotatis. Den är fri från sjukdomar och kontrollerad enligt Jordbruksverkets regler. Undvik att använda matpotatis från butiken som utsäde, eftersom den kan bära sjukdomar som påverkar årets och framtida skördar.

Hur förvarar jag sättpotatisen innan det är dags att sätta?

• Förvara svalt, ca 10–15 °C, och gärna ljust.
• På så sätt får potatisen stabila, gröna groddar (i stället för långa, bleka skott).

Om du har väldigt tidiga, långa groddar på potatisen men inte kan sätta dem i landet ännu, kan du sätta dem i krukor inne tills jorden ute blir tillräckligt varm.

Förgro sättpotatisen – tre metoder

Att förgro potatis kan förkorta tillväxttiden i jorden och ge en tidigare skörd. Här är tre olika sätt att lyckas med förgroningen:

1. Klassiskt i äggkartong
   Lägg sättpotatisen i en äggkartong med groddarna uppåt. Placera kartongen i ett ljust, svalt utrymme. Detta är en enkel metod som passar för små mängder potatis och tar liten plats.

2. På jord i ett stort brätte
   Lägg ett lager jord i ett stort brätte eller en odlingslåda och placera sättpotatisen ovanpå. Strö sedan ett tunt lager jord över knölarna och håll jorden lätt fuktig. Detta uppmuntrar både groddar och rötter att utvecklas, vilket ger en snabbare etablering i landet.

3. I kruka
   För en extra tidig start, plantera varje sättpotatis i en liten kruka (7,5 cm för mindre knölar eller 11 cm för större). Håll jorden fuktig och låt potatisen växa inomhus tills det är dags att plantera ut. Detta ger dig en nästan färdig planta att sätta i landet och är perfekt för dig som vill maximera skördetiden.

Växtföljd

Potatis bör inte odlas på samma plats oftare än vart 4–5 år. Detta minskar risken för jordtrötthet och sjukdomar. Tänk på att rotera grödor i trädgårdslandet för en hälsosam jord.

Plantering

När är det dags att sätta potatis?

• Sätt potatisen i april–maj när jorden är minst 8 °C.
• Känn efter om jorden är ”lagom fuktig” och inte för kall och blöt, annars riskerar knölarna att ruttna.

Planteringsavstånd och djup

• Radavstånd: 55–70 cm mellan raderna (luftigt avstånd minskar risken för bladmögel).
• Plantavstånd: 17–30 cm beroende på sort (sena och större sorter kräver mer plats).
• Djup: Sätt potatisen 8–10 cm djupt. Kupa sedan efter behov för att täcka eventuella gröna knölar.

Skötsel under tillväxten

• Vattning

  • Vattna regelbundet, särskilt under knölsättningen.
  • Vid torka: vattna sällan men rikligt, snarare än lite och ofta.

• Näring

  • Använd gärna måttligt med välbrunnen gödsel eller naturgödsel på påse.
  • För mycket kväve ger frodig blast men få knölar.
  • Potatis uppskattar kaliumrikt gödsel, t.ex. kogödsel eller träaska i lagom mängd.

• Kupning

  • Kupa upp jord runt plantorna regelbundet.
  • Detta skyddar de översta knölarna från att bli gröna av solljus.

• Skadedjur och sjukdomar

  • Potatisbladbaggar kan förekomma – plocka bort dem för hand om angreppet är litet.
  • Fiberduk över plantorna kan skydda både mot insekter och tidig frost.
  • Motståndskraftiga sorter hjälper mot potatisbladmögel, men undvik också för täta planteringar och alltför fuktiga förhållanden.

Personliga reflektioner från oss

Odling i olika miljöer

Det går lika bra att odla potatis i pallkrage, på friland eller i stor kruka. För krukodling rekommenderar vi en 35-literskruka. Fyll krukan till hälften med jord och fyll på mer jord allt eftersom potatisen växer – detta förhindrar att knölarna blir gröna.

Skörd vid rätt tidpunkt

Skörda absolut senast vid höstlovet (v.44). Här i Bergslagen (zon 4–5) är risken för frostskador stor om potatisen lämnas kvar längre än så.

Potatisbladmögel och tomater

Vi väljer alltid motståndskraftiga sorter mot potatisbladmögel, men det är ingen garanti mot angrepp. Tänk på att undvika tät plantering och minimera fukt – detta gäller även tomater, eftersom de är mottagliga för samma mögel.

Större skörd

Vattenmängden styr både antalet och storleken på potatisarna. Mycket regn tidigt på säsongen ger fler knölar, medan regn sent på året gör knölarna större. Vid torka, vattna potatisen sällan men rikligt.

Vanliga frågor och svar om sättpotatis

Vad gör jag om min sättpotatis är grön?

Det går bra att sätta grön sättpotatis, eftersom moderknölen inte äts. Täck dock med jord för att undvika att matpotatisen blir grönfärgad.

Vad gör jag om min sättpotatis har insjukna partier?

Certifierad sättpotatis är fri från farliga sjukdomar, men lagringsskador kan uppstå. Om potatisen har små skador, förgro den ändå – om den gror är den fortfarande livskraftig. Vid större skador, kontakta återförsäljaren.

Jag tycker att knölarna är för stora, vad betyder det?

Större knölar har mycket energi och ger fler småpotatisar. Plantera dem glesare för att ge de nya knölarna gott om plats.

Skörd och lagring

Skörd

• Tidig potatis: Ofta efter 8–10 veckor, eller när plantan blommat (kan variera mellan sorter).
• Höst- och vinterpotatis: När blasten vissnat ner helt (gärna 14–16 veckor efter sättning).
• Osäker? Skrapa försiktigt bort lite jord och kontrollera knölarnas storlek.

Lagring

• Förvara potatis mörkt och svalt (4–6 °C).
• God ventilation är viktigt för att undvika fukt och groddbildning.
• Stuka är ett gammalt, välbeprövat sätt: potatis förvaras under jord med halm och plast som skydd.

Kan man dela sättpotatis?

Ja, det är möjligt att dela sättpotatis för att få fler plantor från en knöl. Dock krävs det att potatisen är tillräckligt stor och hanteras rätt för att säkerställa god tillväxt och undvika sjukdomar.

Så här delar du sättpotatis på rätt sätt:

1. Storlek på potatisen:
   Endast större sättpotatisar (minst 50 g) bör delas. Små sättpotatisar med bara ett eller två groddar bör lämnas hela.

2. Minst en grodd per del:
   Varje del av potatisen måste ha minst en tydlig grodd eller ett "ögon" (den punkt där grodden bildas) för att kunna utvecklas till en ny planta.

3. Rengör kniven:
   Använd en ren och skarp kniv för att minska risken för att överföra sjukdomar. Det är en bra idé att desinficera kniven mellan varje knöl, till exempel med sprit eller kokande vatten.

4. Låt snittytorna torka:
   Efter att du har delat sättpotatisen, låt snittytorna torka i 1–2 dagar. Detta skapar en skyddande hinna som minskar risken för att potatisen ruttnar i jorden.

5. Plantera med omsorg:
   Plantera de delade bitarna precis som hel sättpotatis. Se till att snittytan är riktad nedåt och att grodden är uppåt.

Fördelar med att dela sättpotatis:

• Du kan få fler plantor från samma mängd sättpotatis.
• Det är ett kostnadseffektivt sätt att maximera odlingsutrymmet.

Nackdelar med att dela sättpotatis:

• Delade knölar är mer känsliga för sjukdomar och röta.
• Det kräver noggrann hantering och plantering för att undvika misslyckanden.

Rekommendation:
Om du är nybörjare rekommenderar vi att du börjar med hela sättpotatisar, eftersom de är mer tåliga och enklare att hantera. Att dela sättpotatis kan vara en bra strategi för mer erfarna odlare som vill maximera sin skörd.

Så förbereder vi vårt trädgårdsland

Sammanfattning och slutord

Att odla potatis behöver inte vara svårt. Genom att förgro sättpotatisen, förbereda jorden noga och ge plantorna lagom med vatten och näring kan du njuta av egenodlade knölar under en lång säsong. Se till att rotera dina grödor, håll efter ogräset och kupa plantorna för att behålla potatisen i fin form.

Med en välplanerad trädgårdsbädd, genomtänkt växtföljd och rätt skötsel får du inte bara en god skörd – du får också en rolig och lärorik odlingsupplevelse. Lycka till!